född 2 november 1858, död i december 1932, var en svensk idealistisk konstnär.
Krouthen föddes i Linköping och var son till handlaren Conrad Krouthen och Hilda Åberg. Släkten Krouthen kom från Norrköping och flera generationer hade arbetat som tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades genom att varubeteckningen Krut-tenn förfranskades till Krouthen. Conrad Krouthen kom till Linköping 1850 och startade en manufakturaffär vid Stora torget. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg.
Krouthen kunde växa upp i ett välmående hem och han fick börja skolan på läroverket i Linköping. Vid 14 års ålder slutade han skolan och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en atelje vid St. Larsplan. Krouthen fick lära sig grunderna i både målning och fotografering och vid 16 års ålder började han på Konstakademiens principskola i Stockholm 1875. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot och profiler, djur och växter. Efter de tre åren fick Krouthen fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" teckna efter levande model och i "Landskapsskolan" fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthen lärde känna konstnären Edvard Perseus. Perseus var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen. Related Paintings of johan krouthen :. | fran malmen, | utsikt fran vreta kloster | gotlansk strand, | portratt av verner von heidenstam | var i tradgarden | Related Artists:
Wenceslaus WerlinWenceslaus Werlin (died 1780) was an Austrian painter.
Werlin specialized in portraits. He died in Florence in 1780.
J. Alden Weir(August 30, 1852 - December 8, 1919) was an American impressionist painter and member of the Cos Cob Art Colony near Greenwich, Connecticut. Weir was also one of the founding members of "The Ten", a loosely-allied group of American artists dissatisfied with professional art organizations, who banded together in 1898 to exhibit their works as a stylistically unified group.
William Gershom Collingwoodartist and historian, (1854-1932)
was an author, artist, antiquary and was also Professor of Fine Arts at the Reading University. He was born in Liverpool. In 1872, he went to University College, Oxford, where he met John Ruskin. During the summer of 1873 Collingwood visited Ruskin at Brantwood, Coniston. Two years later Collingwood was working at Brantwood with Ruskin and his associates. Ruskin admired his draughtsmanship, and so Collingwood studied at the Slade School of Art between 1876 and 1878. He exhibited at the Royal Academy in 1880. For many years Collingwood dedicated himself to helping Ruskin, staying at Brantwood as Ruskin's assistant and travelling with him to Switzerland. In 1883 he married Edith Mary Isaac (1857C1928) and settled near to Ruskin in the Lake District. Collingwood edited a number of Ruskin's texts and published a biography of Ruskin in 1893. In 1896, Arthur Ransome met the Collingwoods and their children, Dora (later Mrs Ernest Altounyan), Barbara (later Mrs Oscar Gnosspelius), Ursula, and Robin (the later historian and philosopher). Ransome learned to sail in Collingwood's boat, Swallow, and became a firm friend of the family, even proposing marriage to both Dora and Barbara (on separate occasions). After a summer of teaching Collingwood's grandchildren to sail in Swallow II in 1928, Ransome wrote the first book in his Swallows and Amazons series. He used the names of some of Collingwood's grandchildren for his characters, the Swallows. By the 1890s Collingwood had become a skilled painter and also joined the Cumberland and Westmorland Antiquarian and Archaeological Society. He wrote a large number of papers for its Transactions; becoming editor in 1900. Collingwood was particularly interested in Norse lore and the Norsemen, and he wrote a novel, Thorstein of the Mere which was a major influence on Arthur Ransome. Collingwood was a member of the Viking Club and served as its president. His study of Norse and Anglican archaeology made him widely recognized as a leading authority. Following Ruskin's death Collingwood continued to help for a while with secretarial work at Brantwood, but in 1905 went to University College, Reading and served as professor of fine art from 1907 until 1911.